Allmänt

Dump him

ANNONS: Inlägget innehåller reklamlänkar. 

Hej gänget, 

Jag sitter i skrivande stund på Babylon. Maja gick för ett litet tag sedan och jag passar på att sitta kvar och blogga innan jag går på nästa kompisdejt med Jasmin. Jag känner mig alltid lite förvirrad på det här stället, det känns så konstigt att vara här som ”vuxen”, eftersom ägaren är en familjevän (och min syrras gudmor dessutom) och jag har hängt här sedan jag var liten med pappa. Har ni ett sådant ställe? Som är kopplat till barndomen, så går man dit som äldre och ser allting på ett nytt sätt? Kanske bara är jag. Men men. 

Byxor // Boots // T-shirt // Jacka // Läppstift

Hur som. Här är min outfit för kvällen. Har velat plåta dessa byxor ett bra tag nu, det är så himla fina. Passar perfekt, går att göra ”tightare” runt midjan och är så otroligt sköna. Kom på mig själv med att gå omkring med dem som mjukisbyxor, haha. Dessutom så himla nice för en utekväll, jag bar dessa under min releasefest tillsammans med en meshtopp. Ni hittar dem här! Förutom de byxorna har jag även spanat in ett par andra, lite lika i formen, i grön sammet. Här hittar ni dem. Alltså, hur fina är dom inte? Vill glida omkring med dem varje dag. Ska genast beställa när jag får lön.
OCH, innan vi går vidare (haha) så vill jag bara ge en shoutout till min tröja. Alltså, haha. Jag hör verkligen en röst som säger ”dump him” när jag kollar mig i spegeln, lite avfärdande och trött. Girl, dump his ass. Yesteraday. Jag brukar faktiskt ha väldigt svårt för t-shirts med tryck,  men en del gillar jag ändå, när det inte är för töntigt typ ”FEMINIST” och man ba ja behöver faktiskt inte en t-shirt för att säga det. (Värsta är väl ändå när män har på sig sådana tröjor, typ ”GRL POWER”. Liksom du går ut och tafsar på tjejer varje kväll på Café Opera men absolut, all makt åt kvinnorna.)

Vidare! Jag och Maja har suttit och pratat om vänskapsrelationer under kvällen, och jag tror att jag kommer skriva ett ”tankar kring…” om just det. Vänskap. Hur svårt är inte det?
Jag har, sedan jag var typ 13, haft väldigt svårt för ”kompisgäng”. Jag tror (och detta är bara min teori), att jag, när jag var liten, blev utfrusen så många gånger av mina gäng på grund av att jag var den ”starka” eller den som ”tålde”. Förstår ni hur jag menar? Tänk efter, ni som har kompisgäng. Vilken person är mest trolig att bli måltavla för resten? Om alla i gruppen vände sig mot en person, vem skulle det vara? Vem skulle det inte vara? Det är så komplext och kanske en omöjlig fråga att ställa sig, men ändå rimlig. Men som den personen som det är lättast att vända sig emot så kan jag härmed berätta att det präglar en; känslan av att man alltid bara kommer att ha sig själv. Vilket leder till att jag ofta frågar mig själv om jag egentligen är en bra vän. Hur vet man det, liksom? Hur vet man att man en bra vän? En bra person? Går det att mäta? Tänk om man bara låtsas bry sig hela livet? Hur mycket ska man anpassa sig till sina vänner? Ska man ens det?

Så många frågor och så jävla lite svar. Jag skrev ner lite punkter i anteckningarna på mobilen för att komma ihåg vad jag tänkte på så att jag kan skriva om det ordentligt. Tycker inte ni att det är rätt intressant, ändå? Att fråga sig själv hur man är som vän? Att prata om vänskap? Har ni några tankar om detta? Brukar ni fundera över om ni är bra vänner eller ej? Om så är fallet så får ni jättegärna skriva en kommentar så att jag får lite inspiration.

Nu ska jag fortsätta jobba lite och sedan möta upp Jasmin. Puss gänget!

3 svar till “Dump him

  1. Linn skriver:

    Älskar verkligen dina ” tankar kring”, speciellt de som handlar om psykisk ohälsa. Lider just nu av det själv och att läsa dina texter och känna igen sig i varenda ord du skriver hjälper faktiskt. Även fast man känner sig som den ensammaste själen i världen känns det alltid skönt att veta att man inte är ensam. Tack, din blogg och dina ord har, även fast det kan låta konstigt, hjälpt mig otroligt mycket.

  2. Elin skriver:

    Jag känner verkligen igen mig i hur du beskriver din upplevelse av tjejgäng. Jag har aldrig heller riktigt ingått i ett, för jag tror att jag liksom du alltid varit den som man kunnat vända sig mot och som är lite starkare och tåligare. Jag kan nog inte uttrycka det med andra ord, du slog verkligen huvudet på spiken!!

  3. Vera skriver:

    Absolut, tänker mycket på vänskap. Och hur man ska utveckla den? Har vissa vänskaper där vi utvecklats tillsammans och förbättrar den hela tiden men så har jag vissa som bara står still. Vi pratar om samma saker, gör samma saker och har lite samma problem nu som typ fem år sen. Vet inte hur det ska lösas

Lämna ett svar till Elin Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.