Okategoriserade

The outfit – mikas30

ANNONS: Inlägget innehåller adlinks

Kavaj // Kostymbyxor // Boots // Spetsbh // Fishnet 

Såhär såg jag ut när jag röjde omkring på Nosh & Chow med MIKA’s familjen i onsdags. Hade klädpanik innan jag skulle dit, ingenting passade, men till slut fick jag ihop något. Alla länkar är inte exakta, så ni vet.
Sorry för dålig bildkvalité btw, måste verkligen bli bättre på det där…

2 svar till “The outfit – mikas30

  1. Anonym skriver:

    Hej! Hoppas du vill svara på detta. Jag har vart deprimerad pch haft svår ångest dessa två senaste år. Jag undrar hur din relation till dina föräldrar var under dina värsta år av psykoisk ohälsa? hur släppte du in dom? Hur mycket hjälpte dom dig etc. Jag ör just nu i situationen där mina föräldrar hjälplöst står utanför och inte släpps in (av mig). Men dom står och knackar förgäves på glasrutan om man säger så. Det är så fruktansvärt jobbigt så jag vet inte vad jag ska ta vägen eller hur jag ska ställa mig till detta då de känns jobbigt att överhuvudtaget öppna sig till nån. Förlåt för lång text men jag antar att summan av kardemumman är att jag står vid situationen där mina föräldrar inte löngre klarar av att titta på och då undrar jag hur du ställde dig i relation till dina föräldrar och din psykiska ohälsa?
    tacksam för svar och du är bäst<3

    1. Olivia Hagéus skriver:

      Hej du!
      Jag skulle säga att det första steget är det absolut jobbigaste. Att bli frisk är ingenting man bara kan ”bestämma” sig för, man måste vilja det på riktigt och vara beredd att kämpa. Det är fruktansvärt jobbigt att bli frisk, verkligen jobbigare än vad man tror, men det är så himla himla värt det. Så jag skulle råda dig till att helt enkelt bara försöka släppa alla murar till dina föräldrar, berätta allt, ”lämna över” dig själv, det kommer ändå aldrig bli jobbigare än vad det är just nu. Efter det kommer allting gå lättare. När de väl är innanför dina murar så kommer det att vara enklare för dem att förstå dig, och framförallt för dig att förstå dig själv.
      Jag är däremot ingen psykolog och jag rekommenderar dig verkligen att söka hjälp om du tror att dina föräldrar inte kommer att vara tillräckligt. Hoppas det var svar nog och ta hand om dig <3
      /O

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.