Okategoriserade

Morning

En favoritdikt verkligen. Läste den om och om och om igen i somras då jag mådde som sämst.
För ett år sedan hade jag aldrig känt så som jag känner nu, aldrig känt så som jag kände för en månad sedan eller för ett halvår sedan. Aldrig upplevt hur det kändes att gå sönder i hela kroppen och aldrig upplevt hur det kändes att älska någon så mycket att hjärtat kändes för stort. Aldrig förstått att ensamhet är något man övar på och aldrig insett hur mycket ens vänner egentligen betyder. Det här året har bara varit en enda lång kliché, känns det som. Men jag har klarat mig helskinnad ur den. Det är väl alltid något.

Jag har hur som helst druckit te och ska ta en dusch innan jag drar mig ut på stan. Ska fika med mina kusiner och sedan träffa Wendela. Måste köpa nya kläder nu. Its time. Vi hörs lite senare gänget!

2 svar till “Morning

  1. Vera skriver:

    Vad fin dikt <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.