Morning

Mweeh. Det är så inte likt mig att vakna så här sent, har gjort det nu typ varje dag. Idag ska jag iaf plugga (superviktigt) och ikväll ska jag till Philip. Vi hörs seeen. Puss

Enter a title

självkänsla

Det är ett så välbekant ämne et där med självkänsla. Att tycka om sig själv precis som man är. För inte så länge sedan hade jag inget tålamod för dessa jobbiga människor, som jag tyckte gnällde om utseende. Jag var redan övertygad om att jag var bäst och vackrast, även fast jag visste att jag inte var det teknist sätt haha. Jag trodde att alla såg sig själv som det bästa som fanns. 
 
Jag har aldrig haft dåligt självförtoende. Men jag har mått dåligt på andra sätt. Och jag vet att när jag mår sådär dåligt, då börjar plötsligt självförtroendet svikta. Det har inte hänt förut. Men det börjar långsamt att finnas där, en slags insikt om att jag inte är störst och bäst och vackrast. Jag kanske inte betyder så mycket som jag trodde. 
 
Varenda gång jag närmat mig en sådan tanke, varenda gång jag dragit med fingrarna över den del av kroppen man bestämt sig för är ful, varenda gång det händer, så förstår jag plötsligt, hur jävla vidrigt det måste vara att inte tycka om sig själv. För det räcker med bara en enda tanke om att något på min kropp är fel.. jag stoppar mig själv innan jag ens tänkt klart tanken för att jag är livrädd för att fastna vid den. Till slut kanske jag tror att det är ett faktum? Jag kanske inser att små bröst är jättefult och opererar mig, och det är något jag aldrig vill göra. Jag blir liksom rädd för mig själv, rädd för att jag ska ta beslut som är drivna av någon annan än min egen hjärna, beslut som kanske är drivna av en slags inbillning av att jag inte duger. 
 
När man ser sig själv i spegeln och tänker fan, det här går ju inte, vad gör man då? Du stannar upp där och då. Du ska inte säga till dig själv att du duger, att du är vacker som du är, att du kommer bli accepterad någon gång osv osv, för det är inte sant, och det är inget man ska sträva efter. Sedan när kämpar man för ett ”du duger?” Sedan när är målet att bli accepterad? Sedan när låter man någon annan definera ordet skönhet åt en? Jag vet, jag är helt övertygad om att du kommer stå där efter några år av att ha kämpad för att uppnå den du vill vara, och inse att det aldrig fanns någon mållinje. Det finns aldrig något ideal. Perfektion är en sak som inte existerar. Du har slösat år av ditt liv med att sträva efter en illusion. Det, måste jag säga, kommer förmodligen kännas mer jävligt än åren av osäkerhet. 
 
Dålig självkänsla. Jag har i alla fall bestämt mig för att jag inte har tid för sådant. Mitt liv är det mest värdefulla jag har. Jag tänker inte vara så dum att jag ägnar en minut åt att vara otacksam för hur jag ser ut när jag borde vara tacksam för varenda steg jag tar. Jag vet inte var jag vill komma med det här inlägget men jag antar att jag bara ville ge er lite pepp, på mitt eget känslokalla vis. Alla är olika. Alla är unika. Det finns ingenting som är fel med hur du ser ut, det är andra som har bestämt det åt dig. dont tell me what to do.  Embrace it. Godnatt
 
 
 

Fredag och te

Ikväll bestämde jag mig för att stanna hemma med te och böcker vilket nog var det bästa beslut jag tagit på länge. Är riktigt trött på oklara utekvällar som alltid slutar på samma sätt. Så ikväll är jag hemma!

Snaps

Vaknade upp jättetrött, åt frukost och gick ut på en promenad till Haga med mamma, köpte sushi påvägen hem och har precis ätit framför pll. Ikväll ska hag bara chillaaa

igår

 

(som sagt, fantasifulla rubriker)

 
Igår fyllde min älskling år. Dagen började hos mig med frukost och pussar. Stannade hemma under dagen då jag fortfarande mådde dåligt. På kvällen åt vi middag på en resturang på norrmlamstorg, det var asgott och jättemysigt. Vi har det alltid bra när vi äter middag. Sedan såg vi Divergent, den var jättebra tyckte jag! Åkte sedan hem och så fick han sin present, vilket var en tröja frpn G-star och så myste vi och sen kollade vi på PLL (han trodde att han skulle få bestämma serie men klockan var då 00.10 så det var inte hans födelsedag längre heh). Han somnade jag tog massa bilder på honom HAHAHAH herregud min lilla downie. 
 
Vi hade det underbart iaf : ) 
 
 

tosdag

Jag och min fiiiiiina kompis som numera är 17 ÅR GAMMAL vilket är riktigt svårt att greppa då jag känt henne sedan hon övertygade alla om att hon ägde en äkta My little pony. (tro mig, vi var övertygade) Gossiiii
 

Har ni tänkt på att mina rubriker alltid är de mest fantasifulla?

 
Idag vaknade jag vid typ halv ett, vilket är väldigt sent för att vara jag. Har varit sjuk hela veckan och idag kände jag mig äntligen lite bättre, så jag har betat av lite plugg och var precis påväg till gymmet men blev stoppad vid dörren av min mor. Hindrad från att träna, den händer inte ofta haha. Men jag antar att det finns någon poäng i att inte träna när man haft feber. Får vila tills imorgon och sedan gå på en promenad eller något.
 
Idag känner jag mig väldigt stressad fast jag inte har något att vara stressad över. Hannah sa faktiskt det till mig när vi var påväg genom Humlan förra veckan, att jag alltid är stressad när det inte finns något att vara stressad över. Det måste väl betyda att jag mår bäst under stress? Och att tomma dagar gör mig rastlös? Hm. 
 
Anywhos. Ikväll är det en grej hos Sophi som jag kanske ska till. Annars vet jag inte. Kanske stannar hemma faktiskt. Läser, kollar serier, äter bullar, nivet. Måste bara bestämma mig, sen är allt bra.
 
 
 

tips round 2

 
House har jag kollat på ganska länge faktiskt. Mest för att det var på TV i början, sedan eftersom det var lite spännande, och till slut började jag om från början. Det är en sjukhusserie med Dr House i huvudrollen då, en cynisk och bitter jävel som alltid löser alla gåtor, kanske inte på rätt sätt bara. Serien är avslutande så det är lätt att hoppa in på vilket avsnitt som helst, men kollar man påriktigt får man en större känsla för allt. House visar en heeelt annan sida i en del avsnitt och det är de avsnitten som är de bästa. 
 
Finns typ sju-åtta säsonger med ca 20 avsnitt på varje. Kolla om ni inte har något annat för er eller inte vill binda er på en ny serie för som sagt denna kan man hoppa in och ut ur
 
 

Right now

Får hoppas på att ni detta inlägg! Har maratontittat på pll hela dagen och börjar få ont i ögonen haha. Det enda jag fått i mig är ett par citroner och en skål med sallad. Sedan igår liksom! Det är fan illa för att vara mig. Jag äter komstant under dagen. Har väl tappat aptiten eller något..
Just nu ligger jag iaf och dör av värmeslag i min säng, mitt rum är rätt svalt men vad jag än gör kokar jag till döds här. Efterverkan av febern antar jag. Har fan inte tid att vara sjuk.. Imorgon fyller liksom Philip år haha har inte ens köpt present. Vi hörs sen

Skitmobil

Var ju i Täby igår och ville byta min mobil vilket jag inte fick, för problemen borde lösa sig om jag återställer. Problemet är bara att jag har ca 3 år gamla sms på denna sak. Fatta? Detta inkluderar typ 50.000 sms mellan mig och Philip och en massa andra grejer jag inte vill förlora.
Men men, det jag vill säga är att mobilen numera fuckat upp totalt, så mobilblogg blir lite svårt. Bilderna funkar liksom inte. Men ska försöka skriva något inlägg senare, på datorn. Är fortfarande sjuk och har ingen ork alls men senare iaf! Puss